fredag 17 april 2015

Om riskkapitalister och veterinärvård

Hanne Kjöller skriver i sin ledare i DN 2015-04-04 kring situationen med veterinärvård i dagens Sverige. Hon konstaterar att de skyddsmekanismer som finns inom vården av människor i hög grad saknas för husdjursägare.  Det är ingen nyhet men det är bra att det tas upp av en stor  morgontidning på ledarplats.


Alla som har husdjur och tar dem till veterinär har säkerligen uppmärksammat den utveckling som skett under de senaste åren. Anicura och Evidensia, två riskkapitalbolag, har i snabb takt köpt upp runt 2/3 av Sveriges veterinärkliniker. Bolagen har kliniker i Norge, Sverige och Danmark.  Evidensia dessutom i Finland.
Kostnaderna för veterinärvård har samtidigt ökat liksom försäkringspremierna för våra djur. Försäkringsbolagen beklagar de allt högre vårdkostnaderna men samtidigt ger sig allt fler försäkringsbolag in i den, uppenbarligen, lukrativa branschen. För allt fler försäkrar sina djur för att skydda sig mot de stigande veterinärkostnaderna. Mellan 2006 och 2012 ökade andelen försäkrade katter i hushållen från 27% till 36% enligt SCB. 

Att det finns en het marknad vittnar all reklam kring försäkringar för husdjur. För inte så många år sedan fanns det knappt husdjursförsäkringar och att försäkra en katt som var mer än fem år var omöjligt. Nu skulle jag teoretiskt kunna försäkra min 26-åriga katt om jag så ville….Visst, försäkringsbolagen beklagar att veterinärkostnaderna ökar men höjer i sin tur premierna så de som drabbas är djurägarna som försäkrar sina husdjur…. Efter skolor och äldrevård är veterinärvård för husdjur och försäkringar nästa guldgruva och jag tror absolut inte det finns lika mycket vakande ögon kring denna verksamhet. Det handlar i slutänden om husdjur och husdjursägare och inte barn, sjuka och äldre….

Dessutom översköljs vi av gulliga hjärtknipande program kring sjuka och skadade djur och dramatisk veterinärvård på snart sagt varje TV-kanal…. En genomtänkt strategi som ger PR för veterinärklinikerna. Djurägare blir varse alla dessa fina behandlingar som visserligen kostar skjortan men som förlänger deras älskade djurs liv. Det spelas på djurägarnas kärlek till sina djur och deras samvete. Ingenstans finns det en kritisk diskussion kring vårdkostnaderna för ägaren till djuret.

Själv började jag bli medveten om denna situation för några år sedan när de lokala veterinärklinikerna jag använde mig av nästan över natten blev uppköpta av samma bolag. Situationen i Värmland är säkerligen inte unik i Sverige. Riskkapitalbolaget Evidensia har köpt upp mycket i Värmland; Karlskoga, Karlstad, Arvika och Kristinehamn (där Smådjurskliniken sedan 2011 drivs i samarbete mellan Solstadens Smådjursklink).  Anicura finns närmast i Ludvika och Kumla. Som oberoende, i Värmland, finns bara Ulvsby Smådjursklinik, Solstadens smådjursklinik samt aktörer med begränsade resurser så som distriktsveterinärer och Flexivet kvar. Processen gick väldigt fort och uppmärksammades i relativt liten utsträckning av media. 

Som det ser ut i dagsläget finns det inget alternativ för många djurägaren och bolagens prissättningen på vård tycks dessutom vara mycket godtycklig som Kjöller tar upp med exempel. De jobbar för att maximera sin vinst, naturligtvis. De är riskkapitalbolag. Inte välgörenhetsorganisationer.

Ytterligare en problematik är veterinärvård för de ideellt drivna djur-/ katt-hemmen. För dessa är veterinärvård och standardingrepp som kastrering, vaccinering och ID-märkning en mycket stor utgift och att göra en upphandling kan te sig svårt eller omöjligt när det saknas alternativ inom rimligt avstånd. 


Det måste till mer översyn och kontroll. Politikerna tycks tagna på sängen och verkar inte bry sig.  Frågor kring djur är ointressanta annat än i valtider. Ny djurskyddslagstiftning har t ex i åratal förhalats. Vilka politiker har reagerat på den avsaknad av priskonkurrens som uppstår när en större regions veterinärvård köps upp av ett och samma bolag och det faktum att två riskkapitalbolag effektivt delat upp den svenska marknaden mellan sig.
Politikerna borde visa större intresse. Djurägare är en stor och engagerad väljargrupp som kan mobiliseras genom sina intresseorganisationer. Enligt statistik från SCB från 2012 fanns det då ett sällskapsdjur i vart tredje hushåll. I vart fjärde svenskt hushåll fanns en hund eller en katt.
Situationen borde snabbutredas och en prisreglering föreslås.

Argumentet som Anicura och Evidensia ger med att veterinärvården utvecklats och att nya och moderna behandlingar är kostsamma håller inte när det inte finns en granskning av hur stora vinster bolagen drar in.  Mycket av den vanligaste vården och ingreppen fanns att tillgå innan bolagen tog över. Kanske inte överallt men det fanns. Det som riskkapitalbolagen nu erbjuder även mindre orter är inte så mycket nyheter utan bara nytt för stora delar av Sverige utanför storstadsregionerna. Tror inte  Anicura och Evidensia  i snabbt takt skulle köpa upp 2/3 av alla veterinärkliniker om det inte fanns stora vinster att hämta. Alltså bör det finnas utrymme att sänka priser på vård med en reglering av prissättningen.

Definitivt har Sverige varit på efterkälken vad gäller veterinärvård för husdjur och synen på husdjur. Vilket avspeglat sig i veterinärvården. Det var naturligtvis svårt för små kliniker att investera när det inte fanns efterfrågan. Mycket av veterinärvården, utom i storstäderna, har länge varit inriktad på lantbruken. Ute i landet har enskilda veterinärer och distriktsveterinärer stått för vården. Det är dags för Distriktsveterinärklinikerna att uppdateras för att ta upp konkurrensen och pressa priserna! 

Sedan måste det även till en diskussion kring priserna på mediciner för djur. Här krävs det en bättre kontroll och billigare varianter av de mediciner vars patent löpt ut. Hur verkningsfulla är alla hälsopreparat och kosttillskott som veterinären vill att du köper?  Finns det ingen möjlighet att subventionera djurmediciner bör man kanske titta på att sänka momsen och definitivt kritiskt granska prissättningen av allt från receptbelagda mediciner till kosttillskott och medel mot fästingar och mask. En grundlig granskning av prissättningen på specialfoder som endast förs av veterinärkliniker bör även göras.

Med allt fler husdjur och husdjursägare och allt större behov av veterinärvård/behandling av husdjur finns det ett ökande behov av veterinärer. Här tycks stora pensionsavgångar vara att vänta och vi har länge haft en trend med veterinärer som flyttar till Sverige pga bristen på utbildningsplatser/utbildade veterinärer i Sverige. Vi måste utbilda fler veterinärer annars får vi samma situation som vi har inom den mänskliga sjukvården med läkarbrist och stafettläkare som kan kräva hutlösa ersättningar vilket är en omkostnad som naturligtvis faller tillbaka på kunden. 

Jag bodde under många år i kapitalismens högborg Texas, USA, med tre katter och använde mig av en närbelägen veterinärklinik som erbjöd allt från standardingrepp till provtagning, röntgen och tandvård till vård av större djur som hästar. Trots att jag gjorde regelbundna veterinärbesök hade jag inte de omkostnader för vård som jag har här i Sverige för mina katter.... Det var en klinik ägd tillsammans av tre veterinärer och inte av ett riskkapitalbolag. De hade dessutom konkurrens i närheten av två mindre veterinärkliniker och var tvungna att hålla rimliga priser.  Något är sjukt med svensk veterinärvård...  I  vilda Western var det mer reglerat!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar